zannainspirerar

Jag får beröm på jobbet så jag blir generad och jätteglad såklart:)

Jag har haft ont i min axel väldigt länge, vi har "rehab" tränat den och allting har gjort den sämre.

Jag har gått med en tejpad axel i perioder som hjälpt mig lite grann, jag fick en kortisonspruta i februar som gjorde den lite bättre.

Men så fort vi har försökt jobba på alla 4:a så har axel sagt ifrån och minsta träning blir likadant.

Jag tröttnar för det gör att jag inte kan träna det som är viktigt för resten av kroppen.

Pratade med min läkare på vct i måndags seneftermiddag, remissen gick iväg samma dag och idag ringde ortopeden mig på jobbet och erbjöd mig en tid på tisdag.
Ingen axelspecialist utan en "vanlig" ortoped.

Jag tänker vara laddad inför det besöket med ett intyg från min sjukg där det står vad vi har tränat , vad jag inte kan göra osv.....

Så nu får vi se vad som händer .....eller inte händer.

Jag anmälde att jag inte fått vård i tid när jag blev så jättedåligt i mitt diskbråck. Mycket för att läkarna själva sa att jag skulle blivit opererad för länge sedan.

Hur som haver så gick de tillbaka en lång tid , så långt som till tiden då foten började krångla och det var inte det jag hade anmält men så blev det.

Jag vet inte om jag orkar bry mig om att försöka överklaga det hela.

Jag har en omgång till liggandes som jag skickade tillbaka och som de valde att ta upp igen eftersom operationen gick som den gick.

Som min sjukgymnast sa.....Du lever ett "friskt" liv idag och har tagit mig så långt upp på stegen och detta är ngt som låg på botten.

Ska kanske helt enkelt ta och släppa det och fokucera på det bra i mitt liv i stället.

Tror jag gör så.

I går kväll hade jag sådan frossa så jag skakade men termometern visade 36,4= absolut inte feber.

Kröp ner i sängen redan strax efter 21 med mysbyxor och tröja och täcke. Tänkte nog att kläderna åker av om ett tag när jag blir varm.

Vaknade 6,45 fortfarande med kläderna på! Har inte ens varit uppe på toa i natt så jag måste sovit jättegott.

Låg kvar i sängen till 7,30 och funderade på om jag skulle orka ta mig till rehabbadet eller om jag helt enkelt skulle åka och jobba lite tidigare för att komma hem tidigare. Det blev bad och jag kom hem sent.

Dock var det en lugn dag idag och det var skönt.

Tror minsann att det är vår ute för så fort jag går ut så svullnar jag i halsen och det är inte skönt med tanke på att jag fortfarande har lite problem efter min nackoperation med svårt att svälja.

Nu tänker jag krypa ner i sängen men har varken frossa eller är sådär supertrött :)

Japp det är jag, ut i fingerspetsarna.

Är det något jag har gjort fel även om det egentligen inte har skadat någon utan bara blivit fel så kan jag känna det i magen i flera dagar. Privat eller på jobbet spelar ingen roll fast jobbet känns mera.

Gör man så om man inte har höga krav på sig själv?!

Idag har jag iaf spelat av mig lite magplågor med tennis, det har gått sådär de 2 sista gångerna men idag vände det.
När jag sa att jag var trött efter sådär 1 tim 15 min så undrade Anna hur länge jag skulle orka för jag hade visst dragit upp ett jättehögt tempo....fast det märke inte jag :)

Jag försöker slappa och varva ner lite grann för sedan vi ändrade klockan i lördags natt så är jag  upp och ner i kropp och knopp. Brukar inte märka av det alls annars men nu gjorde jag det av någon anledning.

I går åkte jag iväg för jag vet inte vilken gång i ordningen för att leta efter ett par sandaler som jag kan lyfta.

Hör och häpna men jag gick in i en sportbutik som först sa att de inte hade ngt och sedan frågade han om min storlek, försvann in på lagret och kom ut med ett par perfekta ecco sandaler till mig. Snygga var de tom för att vara ett par bra skor.

Nu har jag provat dem i helgen och jag kan väl säga att kroppen känner att jag har nya skor på mig men det känns bra:) I morgon får de komma med till jobbet så hoppas jag att det ska fungera.

I tordags var jag tillbaka hos min sjukg. hon tyckte det var hennes fel att nacken blev skit, inte en chans säger jag. Varken hon eller jag kunde veta men väldigt kul hade vi iaf:) Det gick ju så bra!

Iaf så fick jag behandling i nacken/ryggen samt att hon tejpade nacken och så fick jag rådet att använda nackkragen 30 minuter då och då. Precis så gjorde jag i onsdags när jag kom hem från jobbet.

Denna veckan har jag jobbat 50% första gången.

Det känns bra men jag hade inte fixat det innan för jag har haft för mycket att lära mig. NU kan jag mycket men långt ifrån allt fast jag klarar mig bra själv iaf:)

Hoppas det håller i sig så att jag kan ligga på den här nivån fast jag räknar inte med att det fungerar om jag skulle jobba någon annanstans.

Det är så jag fungerar, man finner ett sätt att orka jobba en viss % men jag kan aldrig räkna med att det fungerar mer än där jag är. Det är så mycket som spelar in hur det fungerar.

I går så tränade vi ordentligt jag och sjukgymnasten.
Jag tränade gång och balans.

I går kväll så hade jag så ont i nacken så jag kunde inte jäspa utan ordentlig smärta.

Idag är nacken inte så påtaglig men jäklar vad ont jag har i nerverna i ansiktet ner i tänderna.

Vet sedan innan min operation att jag hade massa problem med detta fram och tillbaka. Vet inte hur många ggr jag var hos tandläkaren för jag trodde jag hade hål i tänderna.

Idag vet jag nästan säkert att jag inte har hål utan att det kommer från nacken.

Min nacke har börjat spöka mer och mer, inte den hemska skelettsmärta jag hade förut utan nu är det mera en muskelsmärta.

Så nu gäller det lite vila mellan aktiviteterna och så ett samtal/utvärdering hos sjukgymnasten på torsdag. Gissa om hon kommer bli besviken. Men så är det, vi kan inte veta iförväg om jag ska bli sämre eller inte och testar man aldrig så vet man inte heller.

Och så är det såååå kul när man inser att jag klarar mer och mer trots att jag får ont  någon annan stans.

Förra veckan så gick min tennis totalt åt pipsvängen. Ingenting fungerade och jag var så besviken.

Ett uppehåll på 3 veckor ofrivilligt var inte särskilt bra.

Idag så var första timman lite upp och ner men sen vände det äntligen:)

Nu måste jag se till att hålla den tekniken i gång för jag kan spela men som med alla mäniskor så går det upp och ner även om jag har svårt att fatta att det är så för friska också.

Just nu är mitt liv, jobb, träning , sova.

Faktum är att jag trivs ganska bra med det.

I Lördags så var vi på teater ...igen :) vi har abonemang så vi går ett X antal gånger per år. Jättebra att få lite kulturella saker också.

Jag klarade lördagen utan att däcka ihop. Nu har det fungerat 2 helger i rad att jag inte har däckat så min strategi med att ta medicinen på torsdag i stället och att boka saker att göra för att focusera på något så jag inte sätter mig ner och slappar mer än nödvändigt.

Kanske är det så att jag har börjat jobba och på det sättet sakta men säkert väcker kroppen till liv igen och då orkar man mera också.

Hur som helst så jobbar jag vidare för det är mycker mera positivt än negativt iaf.

Denna veckan är första veckan som jag kommer jobba 50%. Den procenten som är mitt mål. Jag ska lägga till fredagar men har också lovat på mig själv och andra att backa om det inte fungerar. Japp jag måste vara hård mot mig själv och ta det nederlag som jag kommer känna om det inte fungerar.

Jag köpte ett anal böcker från idrottsutbildarna för något år sedan.

Jag har inte kunnat göra ngt överhuvudtaget ur dessa böcker.

Idag råkade boken total bålstabilitets träning komma fram.

Jag bläddrade lite grann och kom på mig själv med att konstatera att det fanns massa övningar som jag har lärt mig sedan i augusti när jag började träna igen.

Nu blev jag ännu mer focuserad för att komma ännu längre med mina övningar hos sjukgymnasten:)

Jag är inte sådan längre som fokucerar på vikten massor, visst tänker jag mig för och det kommer jag nog alltid som gammal viktväktare att göra.

Något som jag däremot tänker och stör mig på är att kroppen blir ganska slapp när jag inte kan träna med simning löpning osv.

Visst jag tränar och har fått tillbaka min rumpa ;) Jag har fått ben, armmuskler och ja jag är mycket starkare i bålen, så vad klagar jag över?!?

Häromdagen gick jag på en sak och köpte en total core för att försöka få lite spänst i mage och rygg.

Tror jag på det? njae lite grann kanske går men inte som på reklamen.

hur som helst så började jag mäta mitt midjemått idag för att sedan kunna följa det ett litet tag tills jag tröttnar för att se om det faktiskt gör ngt.

Vi får se vad som händer.....fortsättning följer.

Idag har jag varit på ortopedtekniska för jag har problem med min fot jag inte kan använda. Trots att jag sitter i rullen och inte går så mycket så får jag någon slags tryckskada i foten.

Har fått lära mig idag att ett underben vägen 5!! kg. Så även om jag sitter så har jag alltså alltid 5 kg tryck på min fot.

Jaja nu gjorde vi avtryck till nya inlägg för att få till någon slags avlastning på foten, jag formligen hatar att grejja med sulor fram och tillbaka.

Hann jobba en del både före och efter besöket för att efter jobbet bege mig till bettfysiologen till vad jag trodde skulle vara en efterkonstroll. Jag tycker nog käker har varit rätt bra sedan sist.

Japp ända tills de tryckte på käkleden. Så nu blev det en injektion till för att få bort resterna av inflamationen. Bettfysiologen gick lite längre in i leden den här gången. Jag brukar inte märka av bedövningen men idag gjorde jag det.

Halva pannan somnade av och jag var så slät och fin och totalt orörlig. Så nu vet jag hur jag skulle se ut med botox :) Skojjade lite att jag skulle behöva en injektion på andra sidan också så hade jag varit helt rynkfri :)

Idag har jag åter igen varit hos sjukgymnasten......

Vi pratade en del om hur jag har förändrats och hur jag har lyckats återhämta mig så bra som jag har gjort.

I början någonstans i juli förra året så var hela jag ett stort virrevarr...det hade jag väl varit sedan 2008 när jag började hos min sjukgymnast men

Jag jämför det med ett garnnystan som inte har någon ände att börja nysta i.

Man drar och sliter lite här och där.

Med tiden så blev det liiite lättare och då skapades det en massa frågor hos mig. Många frågor fick min sjukg svara på och förklara för att jag skulle förstå. Varför gör vi det här? Vilken muskel är det som ska jobba när jag gör si eller så? Jag kan göra vissa rörelser men med helt fel muskler.

När jag började förstå vad som förväntades av mig och den kroppsdelen vi jobbade med så var det upp till mig att försöka finna ett sätt att få kroppen att förstå.

När jag förstod genom att göra rörelsen med vänster kroppshalvar, ben eller arm. så fick jag tänka mig samma rörelse med höger kroppshalva, särskilt benet som var helt borta.

Med tiden så började vi bana in en rörelse och det har succesivt gått bättre och bättre. Jag har blivit stadigare och stabilare hela tiden. Idag är jag så mycket bättre med hjälp av att jag har gått in i mig själv, focuserat och aldrig gett upp. Jag har en bra bit kvar och bra blir jag aldrig men det får gärna fortsätta gå framåt :) så länge det inte stannar upp så motiverar det mig och  sjukgymnasten att fortsätta kämpa.

Vi skojar jag och sjukgymnasten, i nästa liv ska jag bli neruokirurg och sjukgymnasten ska bli ännu bättre och då måste jag fråga och analysera för att klara av det :)

Den här tankeverksamheten har jag tagit med mig till jobbet. Många skulle nog säga att jag ältar och focuserar för mycket både negativt och positivt. Visst jag analyserar väldigt mycket men det är enbart i ett syfte att förstå och förhindra att jag ska fall så långt ner som jag varit en gång i tiden. Negativt blir det väldigt sällan. Men när jag tex märker att jag gör samma misstag efter lunchen varje torsdag (idag kom det också fast det är måndag) så måste det bero på något tex....nu vet jag troligen orsaken men om jag inte analyserat så hade jag inte kommit fram till det troliga problemet, nu har jag chans att förändra :)

Samtidigt som jag har gjort en enorm resa så har jag blivit en enorm positiv person.

Tror inte det händer mig något utan att jag ser det positiva före det negativa. Kan påpeka det positiva när någon pratar om negativa saker.

På jobbet får jag höra att jag är så positiv och verkar vara så anpassningsbar, ja har man gjort mig resa så är man van att anpassa sig.

Njuter jag av att sol och värme är på väg....äntligen.

Vet också att jag blir totalt däckad av för mycket värme :(

Min termostat i kroppen har gått sönder så kroppen kan inte reglera för mycket värme men inte heller värma mig om jag fryser.

Kroppen lägger av armar och ben domnar bort och hjärnan går på semester.

Tycker iof att det har gått bättre och bättre de senaste åren och det kanske kan bero på att jag har lärt mig hantera och lyckats hitta en balans.

Jag som älskar sol och bad....

Det värsta är ändå när man måste vara någonstans där det är för varmt inne och man ändå har tagit på sig klädet som är mycket svalare/tunnare än vad alla andra har på sig.

Hur som helst så klarar jag mig bättre när jag får ta på mig kläder som inte stretar emot när jag rör mig och skor som inte väger ton utan att jag faktiskt kan få stappla runt lite barfota, det gillar jag :)

Så jag hälsar våren varmt välkommen trots allt.

Klockan är 16,55 och jag har inte däckat än! :) Trots att det är lördag.

Min nya strategi kanske fungerar.

Idag har jag polerat mina skinnstövlar och ställt undan dem på vinden. Den tjockaste vinterjackan åkte också upp för nu är vintern slut hoppas jag. Sparade den lite tunnare för säkerhets skull. Overallen är också kvar för när jag är ute på promenad i permobilen så blir det kallt så den får nog vara med ett tag till.

Känner mig duktig som för första gången plockar undan/byter vinter/vår/sommar kläder som ska finnas framme.

Förstår inte var tiden tar vägen.

Jag konstaterade idag att jag har jobbat i dryga 2 månader nu och egentligen så har jag inte mått ett dugg sämre av det utan tvärtom :)

Visst jag har stunder då hjärnan har gått på semester och jag börjar se ett mönster när det händer. Nästa vecka så ska jag se om jag kan göra ngt åt det. tror det ligger i energi intaget för hjärnan.
Det händer nämligen de dagar jag har tränat hos sjukg och går raka vägen till jobbet.

Det innebär att jag äter frukost vid 7 och så blir det ingenting förrän lunchen vid 12. För många timmar utan mat och absolut fel när jag har tränat också och gjort av med en massa engergi. När jag väl äter så blir det paltkoma för hjärnan istället och det blir också helt tokigt.

Det är min största styrka just nu att jag kan tänka tillbaka och rannsaka mig själv när något inte är helt ok. Ofta så finner jag vad felet är och nästan alltid kan jag göra något åt det för att sedan utvärdera igen.

Jag pratar om mitt färdtjäns tillstånd.

När man hamnar i en sådan sits som jag gjorde så är det mycket som ska fixas på en gång. Färdtjänsten var en sak som hände först eftersom jag inte kunde köra bil efter min operation.

Jag har dubbla tillstånd och det innebär att jag kan åka både vanlig taxi med min manuella rullstol och så kan jag boka buss när jag vill åka iväg med min permobil.

Tycker det är onödigt att bara ha tillstånd för buss och ta upp en sådan med min lilla stol då andra behöver den mycket bättre än jag:)

Nu åker jag inte färdtjänst särskilt ofta men det är en trygghet när jag mår sämre en period och när jag ska åka iväg någonstans som tar på krafterna så jag kanske inte ska köra bil efteråt.

Idag vaknade jag redan 7.45

Gick upp fixade frukost och gjorde mig klar så redan kl 9.30 var vi i affären för att veckohandla.

Kom hem och jag började laga kalopps för det beställde dottern för det är riktigt mat. Inte ofta jag köper en storpack med nötbitar kan jag meddela.
den fick koka i dryga 2 timmar och blev så där riktigt mör och god. Och så fick jag frysa ner 2 middagar också.

nu äter jag ju inte kött men lagar fortfarande till resten av familjen även om jag gärna slipper.

jag själv lagade olika soppar och pannkakor, korvstroganoff på veg korv osv så nu har jag slängt in sådär 10 burkar med mat i frysen och det gillar jag skarpt. Nu får jag mat oavsett hur jag mår om jag inte orkar laga mat.

Mat är ett delemma för min del men vissa dagar så går det bra.......att laga den iaf.

Vi fick främmat på kvällningen och det var såååå mysigt. Deras son är våran lilla son också fast han är 8!!! år gammal nu.

Nu är det så ska det låta och sedan väntar sängen.

Nu har vi äntligen fått tummen ur och köpt oss en ny stationär dator, fixat till nätverket och nu kan vi också skriva ut från våra bärbara datorer via nätverket.


Känns som lyx :)

Kan säga att 90% av mina lördagar ser likadana ut.

Av någon anledning så är jag totalt däckad nästan varje lördag. Ibland fungerar det att åka och handla på morgonen och så tuppar jag nästan av och blir helt handlingsförlamad resten av dagen.

Många lördagar så orkar jag bara gå upp och äta frukost för att sedan gå och lägga mig igen, kroppen orkar inte.

Ett tag så trodde vi det berodde på vad jag hade gjort under veckan men kom inte fram till något, testade ett tag och vila massor på fredagen men inte hjälpte det heller.
Jag trodde det kanske hade med min medicin att göra eftersom det är cellgifter men jag vet inte......


Det är iaf väldigt trist att jag har hamnat i någon slags spiral där kroppen mår på ett visst sätt en viss dag.

Nu ska jag gå och sova iaf för i morgon ska vi veckohandla och det vet jag att jag klarar av för i morgon är det söndag:)