Orkar jag gå vidare?!
Som jag har skrivit förut så har jag anmält min skada från operationen i ryggen men även att jag inte fick vård i tid.
Första delen att jag inte fick vård i tid fick jag avslag på för ett par månader sedan.
Idag ringde en helt supertrevlig och kompetent/duktig handläggare och pratade med mig en timma nästan om svaret på min anmälan att operationen gick fel.
Det är tungt när man får höra att ja du har 2 olika centrala nervskador i ryggen, dels att jag inte kan hålla uppe foten och att jag inte kan röra knäet pga nerven som går till låret/höftböjaren samt att de har skadat nerbanan till urinblåsan och tarmarna.
Det är fruktansvärt att jag sitter där jag gör :( ja det hjälper inte mig att andra kommer ihåg mig och tycker synd om mig.
Just denna veckan har jag varit skruttigare i kroppen och då kändes den här sanningen ännu tyngre.
Läkaren som bedömt ärendet har skrivit precis hur illa skadad jag var när operationen startade och de komplikationer som blev men det var inget som man kunne undvika.....alltså borde det berott på att jag inte fick vård i tid?!?
Så enkelt är det tyvärr inte.
Nu har jag ett val att överklaga beslutet på min första anmälan och se om jag kan få igenom det hela. Vill jag börja rota i det hela igen? Orkar jag bry mig mera eller ska jag bara lägga det hela bakom mig och fortsätta mitt liv?
Helst skullle jag göra det sistnämda men kan jag leva med att jag inte gjorde allt jag kunde för att få rätt?
Första delen att jag inte fick vård i tid fick jag avslag på för ett par månader sedan.
Idag ringde en helt supertrevlig och kompetent/duktig handläggare och pratade med mig en timma nästan om svaret på min anmälan att operationen gick fel.
Det är tungt när man får höra att ja du har 2 olika centrala nervskador i ryggen, dels att jag inte kan hålla uppe foten och att jag inte kan röra knäet pga nerven som går till låret/höftböjaren samt att de har skadat nerbanan till urinblåsan och tarmarna.
Det är fruktansvärt att jag sitter där jag gör :( ja det hjälper inte mig att andra kommer ihåg mig och tycker synd om mig.
Just denna veckan har jag varit skruttigare i kroppen och då kändes den här sanningen ännu tyngre.
Läkaren som bedömt ärendet har skrivit precis hur illa skadad jag var när operationen startade och de komplikationer som blev men det var inget som man kunne undvika.....alltså borde det berott på att jag inte fick vård i tid?!?
Så enkelt är det tyvärr inte.
Nu har jag ett val att överklaga beslutet på min första anmälan och se om jag kan få igenom det hela. Vill jag börja rota i det hela igen? Orkar jag bry mig mera eller ska jag bara lägga det hela bakom mig och fortsätta mitt liv?
Helst skullle jag göra det sistnämda men kan jag leva med att jag inte gjorde allt jag kunde för att få rätt?
