zannainspirerar

När jag kom ut ifrån rehab som jag hamnde på efter min operation i ryggen så var jag snabbt tillbaka hos min sjukgymnast som jag hade kontakt med hela tiden under rehabtiden också.

Jag hade fortfarande min simning i minnet och det var det enda jag ville komma tillbaka till.

Någonstans mitt här i så kom basketen in i mitt liv.

Jag träffade på någon på rehab som spelade lite grann Tack Mattias:)

Var med en trägning och insåg jag har ett enormt bollsinne så basketen var som gjord för mig.

Mycket fart (som jag älskar men inte borde ha) Vi tränade och jag hamnade i centrum hela tiden och det var jag som vällte med stolen och fick bollen i huvudet. Ja en helt vanlig Zanna med andra ord.

Tyvärrs så kom olyckan och nacken gick sönder. Ingen sa att jag inte fick spela basket mera förrän nästan ett år senare. Det blev många basketträningar och det var jättekul.

Under tiden så tränade jag även hos sjukgymnasten och så simmade jag.

Jag och sjukgymnasten kämpade med lite träning och behandlingar och inget fungerade väl jättebra men så här i efterhand så var jag inte mottagligt för det heller.

Jag var så upp i varv så sjukgymnastisk träning gick på tog för sakta.

Jag fick sakta men säkert ge upp min träning för smärtan blev för stor. Fick någonstans bara gå på behandling för nacken och axeln gjorde ont.